Bulgarian-born French Expressionist Painter, 1885-1930,American painter, draughtsman and printmaker of Bulgarian birth, active in France. He attended secondary school in Vienna, returning in 1901 to Bucharest, where his family had settled, and working briefly in the office of his father's grain-merchandizing business. He was, however, already becoming passionately interested in drawing, for which he showed precocious talent. At the age of 16 he became the lover of a woman who ran a brothel and was allowed by her to draw the residents. In 1903 he moved to Munich, where he attended the art school run by Moritz Heymann.   Related Paintings of Jules Pascin :. | Beautiful europe woman | Sister | Aiermila wearing the black dress | Lucy wearing the roseal dress | Schoolgirl |
Related Artists:
Emil Lindgren
painted Interior med musicerande kvinnor vid pianot in 1893
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
Lilly martin spencer
1822-1902 American painter of English birth. At the age of eight, she and her family emigrated to America, and after three years in New York they moved to Marietta, OH. In 1841 her father took her to Cincinnati, where she exhibited and received help from artists such as the animal painter James Henry Beard (1812-93). However, she refused the offer of the city's most important art patron, Nicholas Longworth, to assist in her art studies in Boston and Europe. Instead she stayed in Cincinnati and married an Englishman, Benjamin Spencer, by whom she had thirteen children, seven living to maturity.